Villa Orsetta i Florens ritades av den svenska konstnären Anna Balsamo-Stella (1879-1957, född Åkerdahl) och är en tolkning av både den toskanska villatraditionens mattfullhet och den förfinade enkelhetens Swedish Grace. När Emilio Lancia i oktober 1929 presenterade projektet i den italienska tidskriften Domus framhöll han husets förmåga att hålla sig till traditionen "inom rimliga gränser", utan att hemfalla åt lättvindiga, historiserande citat. Han lyfter särskilt den återhållsamma gula putsen, pietra serena-stenen, loggian och rummens fördelning kring den centrala hallen. Projektet bär på en för tiden sällsynt vittnesbörd om en kvinnas verk, inom en yrkeskår som ännu dominerades av män. Villan är inte bara ett fragment av nordisk klassicism i det italienska landskapet utan även en värdefull indikation om den roll Anna Balsamo-Stellas hade som förmedlare mellan svensk och italiensk kultur. Det var knappast en tillfällighet att hon året därpå, återigen i Domus, som korrespondent undertecknade tre artiklar om Stockholmsutställningen 1930 och därmed blev den första att introducera debatten om "funkis" i Italien.
Swedish Grace i Florens / Lux, E.. - In: ARKITEKTUR. - ISSN 0004-2021. - STAMPA. - 4:(2026), pp. 38-38.
Swedish Grace i Florens
Lux, Eugenio
2026
Abstract
Villa Orsetta i Florens ritades av den svenska konstnären Anna Balsamo-Stella (1879-1957, född Åkerdahl) och är en tolkning av både den toskanska villatraditionens mattfullhet och den förfinade enkelhetens Swedish Grace. När Emilio Lancia i oktober 1929 presenterade projektet i den italienska tidskriften Domus framhöll han husets förmåga att hålla sig till traditionen "inom rimliga gränser", utan att hemfalla åt lättvindiga, historiserande citat. Han lyfter särskilt den återhållsamma gula putsen, pietra serena-stenen, loggian och rummens fördelning kring den centrala hallen. Projektet bär på en för tiden sällsynt vittnesbörd om en kvinnas verk, inom en yrkeskår som ännu dominerades av män. Villan är inte bara ett fragment av nordisk klassicism i det italienska landskapet utan även en värdefull indikation om den roll Anna Balsamo-Stellas hade som förmedlare mellan svensk och italiensk kultur. Det var knappast en tillfällighet att hon året därpå, återigen i Domus, som korrespondent undertecknade tre artiklar om Stockholmsutställningen 1930 och därmed blev den första att introducera debatten om "funkis" i Italien.Pubblicazioni consigliate
I documenti in IRIS sono protetti da copyright e tutti i diritti sono riservati, salvo diversa indicazione.
https://hdl.handle.net/11583/3016178
Attenzione
Attenzione! I dati visualizzati non sono stati sottoposti a validazione da parte dell'ateneo
